Lär dig mer

30 års utveckling i Sverige

Att två barn i varje klass upplever våld mot en närstående räknas idag som ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Att barn som upplever våld ofta far illa fastslogs internationellt redan under 1970-talet. Under 90-talet började frågan uppmärksammas i större utsträckning i Sverige och många organisationer har arbetat med frågan sedan dess. Flera insatser har gjorts för att förbättra situationen. Om barn är närvarande vid misshandel kan straffvärdet för brottet höjas (2001), enligt socialtjänstlagen ska barn som bevittnat våld betraktas som offer för brott och barn som bevittnat våld har rätt till en särskild brottskadeersättning (2006).

År 2012 formade Film and Tell och ett antal samhällsaktörer initiativet SE BARNEN. Initiativet har sedan dess drivit på att barn som har upplevt våld mellan närstående ska få rätt till ett starkare rättsskydd. SE BARNENs filmer har visats för över 11 miljoner TV-tittare och 12 000 personer i samband med workshops och samtal.

Det har regelbundet kommit signaler om att barn och unga som upplever våld inte får den hjälp de behöver. År 2012 konstaterade Socialstyrelsen att endast hälften av de anmälningar som rörde misstankar om att barn far illa ledde till att en utredning startades. År 2014 utfärdade Socialstyrelsen nya föreskrifter om att rutinerna kring barn som bevittnat våld ska förbättras. Året fortsatte med tydligare regler i förundersökningskungörelsen som innebar att det i förundersökningsprotokollet ska antecknas om barn har befunnit sig i närheten av föräldrar som har slagit varandra och i så fall var barnet har befunnit sig. Det senaste som har hänt i frågan är att regeringen år 2018 påbörjade en statlig utredning med namnet ”Skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar […]” (Ju 2018:02).

Forskning

Våld löser inget! (2018)

I Våld löser inget! Har Åsa Landberg, Carolina Jernbro och Staffan Janson sammanfattat och bearbetat materialet från den nationella kartläggningen Våld mot barn (2016). Sammanfattningen, liksom kartläggningen, berör både barn som har upplevt våld och barn som själva har blivit slagna. Läs hela sammanfattningen här.

Våld mot barn - en nationell kartläggning (2016)

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har på uppdrag av regeringen låtit forskarna Carolina Jernbro och Staffan Jansson genomföra en kartläggning av våld mot barn i Sverige. Drygt 4 700 elever från årskurs nio i grundskolan och årskurs två på gymnasiet har svarat på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten. Resultaten bygger på vad eleverna själva valt att berätta. Läs hela kartläggningen här.

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering (2011)

Enligt Broberg et. al. (2011) i Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärderingframhålls attbarn behöver föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. I synnerhet i den tidiga barndomen. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Att leva med våld i familjen innebär ofta ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Läs hela publikationen här.

Utan upprättelse - vem ser barn som bevittnat våld i hemmet? (2009)

Rädda Barnens slutsats i rapporten Utan upprättelse - vem ser barn som bevittnat våld i hemmet? (2009) var att barn som bevittnar våld i hemmet sällan uppmärksammas av polisen och att de inte får tillräcklig upprättelse av samhället. Rädda Barnen konstaterar att polisen i sina anmälningar ofta inte uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet och att tillräckliga uppgifter om barnen eller var de befann sig vid misshandelstillfället ofta saknas i anmälningar. Och det spelar roll. Under 2008 var avsaknad av uppgifter om var barnet befunnit sig under misshandeln den vanligaste anledningen till att brottsskadeersättning inte betalades ut. Läs hela rapporten här.

Childhood Abuse and Household Dysfunction - Adverse Childhood Experiences (ACE) (1998)

I Felitti et. al. (1998) Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study konstateras att barn som ser, hör och får reda på att en närstående blir utsatt för våld av en annan närstående kan bli offer för såväl kortvariga som långvariga konsekvenser, bl.a. en högre risk för att utveckla missbruk, hjärt- och kärlsjukdomar, sämre fysisk hälsa, psykisk ohälsa, tidigare död och självmord. Läs mer om publikationen här.



Fler ACE- studier

Om du vill läsa fler studier kring effekterna av traumatiska händelser under barndomen (Adverse Childhood Experiences eller så kallade ACE-studier) så kan du klicka här.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Boka en föreläsning eller ett möte med oss?
Slipgatan 9, 117 39 Stockholm
sebarnen@filmandtell.com
08- 558 038 30
073- 622 86 28